Slappedag!

Dom senaste dagarna har varit riktigt lugna jag har bara tagit det lugnt, det har faktiskt varit riktigt skönt. Igår kväll så var det några i kyrkan som hade bjudit in till en bön och lovsångskväll i sitt hem, det var roligt att träffa folk från kyrkan igen och vi hade en härlig kväll. Dom senaste dagarna har jag känt mig ganska osocial vilket är lite olikt mig, men ibland behöver man nog bara få vara lite off. Nu idag så tänker jag nog bara sitta ner och lyssna på en massa musik och kanske se om jag hittar någon bok som jag inte läst på ett tag, eftersom vädret inte är så inbjudande så blir det nog att hålla sig inne idag. Nu är det dags för mig att lägga upp en favoritlåt, jag har lagt upp denna låten tidigare, det var nog en av de första videos jag la upp. Just denna låten skiljer sig en hel del från gruppens övriga låtar. Låten heter ”One More Time” och det är Disciple som spelar.

.

Disciple – One More Time

Ha en trevlig dag!

Nu är det kväll!

Tidigare i dag så skrev jag att jag skulle dra mig ut på grund av att det var så mycket oljud. Jag tog med mig min kamera och gick ner mot stan. Man lägger märke till en massa saker som man inte hade sett om man inte hade tänkt att fotografera. Det verkar som om man är mer observant eftersom man försöker hitta något att fotografera. Nu tog jag inte så många foto men några blev det. Det är faktiskt ganska så skönt att vara ute och röra på sig även om jag undviker att gå för mycket. Jag var kanske ute i ett par tre timmar, fullt tillräckligt för mig. När jag är ute och går så brukar jag be för människor jag känner, ibland händer det att jag ser en person som påminner mig om en av mina vänner, då ber jag för den personen, för mig är det ett bra sätt att dra sig nära Jesus, och be honom vara med mig och dom jag känner. Nu är det kväll och jag tänker bara att det lugnt, se lite på Tv och bara slappa. Lite senare på kvällen blir det oftast att jag lyssnar på lite musik, det är en skön avkoppling. Nu får det räcka med bloggandet för idag.

.

Det här fotot tog jag strax utanför där jag bor.

.

Den här sköldpaddan dök jag på när jag var ute och gick.

.

Jag kan inget om blommor, men röd och fin är den.

.

Den här busken med röda bär hittade jag på väg till möllevången.

.

Tänk att det växer ett päronträd precis utanför min portingång.

.

Ha det gott!

Barndom!

Jag är så tacksam till Jesus för att han är med mig varje dag. Utan honom vet jag inte vad jag skulle ha gjort. Under hela mitt liv har jag fått  se hur han har hjälpt mig.

Större delen av mitt liv har jag haft problem med min rygg. Jag har blivit opererad i ryggen flera gånger. När jag skulle opereras för tredje gången var jag 14 år. Jag ville inte. Jag ville vara som andra fjortonåriga pojkar, spela fotboll vara ute och leka och göra det man gör när man är fjorton.

Efter en operation var jag tvungen att för det första vara sängliggande en hel månad. Jag fick inte vända mig själv utan det gjorde personalen på sjukhuset.
När jag sedan kom hem så skulle jag vara tvungen att vara inomhus. Jag fick inte gå på ojämn mark, i trappor, jag fick inte åka bil. Så jag var fast i mitt hem. Jag var tvungen att ligga i en säng i typ två timmar för att få komma upp under en halvtimme och så rullade det på.

Jag hade även en korsett som jag hade på mig dygnet runt. Den fick jag bara ta av mig när jag skulle duschas en gång i veckan. Korsetten var gjord av läder och stål. Den hade ett stöd för nacken och ett för hakan. Ett riktigt tortyrredskap. Jag missade skolan och mina vänner. Under dagarna var jag ganska mycket själv eftersom min far och mor arbetade. Det här är bara lite av vad en operation innebar för mig.

Nu tillbaks  till när jag skulle opereras. Kvällen innan operationen satt jag på min sjukhussäng och läste bibeln och bad. Jag frågade Gud varför han kunde låta allt detta ske. Jag sa till Honom,  att om du bryr dig om mig, så bota mig. Jag talade om för Gud att jag ville vara som andra pojkar. Men inget hände. Jag hörde inte Gud, kände inte att han botade mig. Jag la mig ner för att sova.
Tidigt på morgonen kommer personalen för att hämta mig för operation. Dagen innan hade jag blivit röntgad och på dom bilderna kunde man se att mellan några av kotorna var allt inte som det skulle. Jag blev inrullad till operationsbordet där jag fick något lugnande. Jag blev sövd. I nästa sekund så vaknar jag upp, ja det kändes som en sekund, i själva verket hade det gått flera timmar. När jag var så pass vaken att jag kunde prata så frågade jag läkaren som hade opererat mig hur det hade gått. Han svarade att dom hade bara öppnat upp och sytt igen, för man kunde inte hitta felet som man hade sett på röntgenbilderna. Då sa jag spontant -Tack Jesus! var på läkaren svarade -Det måste vara han som gjort något för vi har inte gjort något. Två veckor senare var jag hemma igen. Jag fick gå i skolan, ja, jag fick vara en fjortonårig pojke. Efter detta så har det dock hänt andra saker med min rygg. Men jag tror att Jesus kommer att bota mig helt en dag.

När jag var 15 år sa läkaren som behandla mig att om fem år så kommer du förmodligen att sitta i rullstol. Ni kan ju tänka er själv hur det känns att få höra en sådan sak. Nu sitter jag inte i rullstol och jag är 40 år idag. När jag träffade läkare senast så sa han att det är ett under att jag inte sitter i rullstol. Jag tror också att det är ett under.

Jag ser livet som en gåva och jag är tacksam till Jesus för att jag lever. Jag är för det mesta glad och positiv, även när jag har ont eller är trött  så är jag tacksam till Jesus för att han bär mig genom allt.

.

Läger

-When life gives you a hundred reasons to cry, show life that you have a thousand reasons to smile.

Hej igen! Den här helgen har vi i kyrkan haft vår församlingshelg i Nybrostrand. Vi var runt 60 pers som träffades för gemenskap god mat och fantastisk undervisning. Det som är bra med att åka iväg som kyrka är att man kommer varandra nära på ett sätt som man kanske inte gör annars. Man får se varandras styrkor så väl som svagheter. Jag antar att jag visade båda mina sidor den här helgen. Om ni läste min blog i lördags så kunde ni läsa om min traumatiska natt, du kanske undrar hur det gick med min sömn natten till söndag. Jag sov som ett litet barn. Det var fantastiskt skönt. Till saken hör att under en av samlingarna så var det en person som bad för mig att jag skulle kunna få sova gott. Det kanske kan verka lite simpelt för en del, men eftersom jag har sovit dåligt under en längre tid så var det något jag verkligen behövde. Så tack Jesus för snabbt ingripande.

.