I går så tittade jag på minnestunden om Michael Jackson. Minnesstunden avslutades med en bön, Pastorn bad ”Even the ‘King of Pop’ needs to kneel before the ‘King of Kings’, Jesus”. Jag hoppas verkligen att M.J får böja sina knän inför Kungars Kung, Jesus. Man brukade kalla M.J för The king of POP jag antar att det var därför man började minnesstunden med att en gospelkör sjöng Soon and very soon we are going to see the king, samtidigt som man bar in en guldkista med Michel Jackson. Jag var kanske inte den största av Michael Jacksons fans men jag gilla en del av hans musik. Där emot har han betytt otroligt mycket för popmusiken. Det som slog mig när jag tittade, var att man hyllade honom nästan som om han vore en gud, det är kanske det man kallar idol dyrkan. Det förvånar mig inte att om några år så kommer det att finnas dom som säger att M.J lever, precis som man gjort med Elvis. Förlåt om jag låter lite kritisk men visst, vi kan uppskatta och beundra människor men inte dyrka dom. Det fanns dock tal som var rörande, dom talade då om människan M.J. Han var en människa med en otrolig gåva att underhålla och det kan vi minnas honom för.
.
Senaste kommentarer